Hur mår du? Hur är det med dig?

Ska sanningen fram så har skenet bedragit och jag haft långt ifrån skrivtorka, jag har skrivit mer än på år den senaste månaden. Du kommer få se, så småningom.

Men jag har också fått äta upp min egna ord, jag skrev här och uppmanade till förändring, det slog tillbaka direkt och att bo i ghettot i Stockholm förde allt annat än karma med sig. Jag har blivit sjuk, sjuk för livet. Inget medfött, inget jag kommer föra vidare, inget smittsamt. Jag är ensam om att ha det men det är allt annat än själviskt.

Mitt liv har total förändrats över en natt och mina dagar tillbringas på sjukhus med långa korridorer och varma händer. Jag trodde jag precis blivit vuxen nu, njöt lite oroligt av det, men över en natt så har jag blivit barn igen. Jag uppskattar det, ler åt- och vill krama om den svenska sjukvården.

Jag mår bra, mina doktorer säger att jag hamnat i en chock och kris dem klappar mig varmt på huvudet och tvingar mig gå till kuratorer, jag tar sprutor och min kropp har aldrig mått sämre, ändå känner jag mig mer levande än någonsin! Jag ser framemot att få komma tillbaka till Hyper Island och sätta tänderna i nya spännande projekt.

Vilken dålig statusuppdatering? Jag kände att isen behövde spräckas.

Browse Timeline

• « Cry me a river!
• » Vagina

Kommentarer ( 3 )